Till kommissionären för miljö Virginijus Sinkevičius, kommissionär för hälsa och livsmedelssäkerhet Stella Kyriakides, Europeiska kommissionen och det Europeiska rådet.
Upprop
Jag uppmanar er att stoppa gendrivande organismer från att släppas ut i naturen innan vi vet att det är säkert. Jag uppmanar er också att arbeta för ett globalt moratorium på utsläpp av gendrivande organismer vid partskonferensen (COP) i FN: s konvention om biologisk mångfald (CBD).
Varför är detta viktigt?
Redan 2024 planerar man att börja sprida genmodifierade myggor i Burkina Faso på prov. [1] Målet är att utrota malaria - men risken finns att man istället sätter hela ekosystem ur spel och förstör de människoliv man säger sig vilja rädda. Det finns inga regelverk idag för att kontrollera de här riskerna - det vill vi ändra på!
Riskerna är nämligen enorma, och ett test är oåterkalleligt. CRISPR-Cas är en metod där organismer - till exempel myggor - kan utformas för att ärva ned sina gener i mycket snabb takt. Görs detta med infertila myggor, påverkas hela myggstammen genom att deras naturliga syskon blir infertila och arten utplånas. En metod som äventyrar hela näringskedjan. [2]
Ingen som driver den nya tekniken har en lösning för att mildra dessa risker, men ändå finns det planer på att göra detta till verklighet redan 2024. Merparten av finansieringen för att detta ska ske kommer från den amerikanska militären samt Bill and Melinda Gates Foundation.
I upptakten till det viktigaste FN-mötet 2021 kommer viktiga beslut att fattas vid expertkonferenser som nästan ingen känner till. EU är representerat vid alla dessa konferenser. Europaparlamentet har redan begärt att EU-kommissionen och dess medlemsstater efterlyser ett globalt moratorium på utsläpp av av gendrivande organismer. Men det räcker inte: våra röster kan göra hela skillnaden.
Vi och mer än 200 organisationer världen över efterlyser ett globalt moratorium på frisättning av gendrivande organismer för att skydda biologisk mångfald. [3] Moratoriet bör vara kvar tills globalt bindande regler finns för följande risker och dessa öppna frågor:
Icke-återhämtningsbar och okontrollerbar spridning: Enligt det nuvarande kunskapsläget kan gendrivande organismer, när de släppts, inte tas tillbaka. Deras spridning i tid och rum kan inte heller begränsas. Nationella gränser, men också geografiska gränser, är meningslösa för gendrivande organismer.
Riskfylld forskning: Såvitt vi vet har genenheter bara testats i laboratorium, men även det är riskabelt. Det räcker med att från endast ett fåtal organismer smiter för att starta en genetisk kedjereaktion.
Gentekniska verktyg är benägna att göra fel: Verktyg för genetisk modifikation som CRISPR / Cas9, vilka är aktiva i de frisatta organismerna, är benägna att göra fel. Oförutsedda effekter på genetisk nivå är därför troligt.
Det är komplicerat, ofta omöjligt, att förutse alla ekologiska effekter: Genenheter är utformade för att ha en effekt i naturliga populationer över generationer och att de dominerande generna ärvs ned. Det går inte att förutse hur näringskedjor kommer att förändras och hur beteendet hos andra djurarter kommer att påverkas när en djurart försvinner. Det finns ännu inga riktlinjer för riskbedömning, om detta alls skulle vara möjligt. Riskerna för människor och miljö är till stor del outforskade.
Utöver en riskbedömning är en omfattande teknikbedömning nödvändig innan gendrivande organismer släpps ut i miljön: Eftersom tekniken har långtgående konsekvenser och väcker tekniska, ekologiska, etiska, kulturella, sociala och juridiska frågor, är en teknikbedömning nödvändig innan det testas utanför laboratoriet. Ansvars- och ersättningsbestämmelser är inte tillräckligt klargjorda över hela världen.
Gendrift kan också användas för militära ändamål: USA: s militära forskningsinstitut DARPA är en av huvudsponsorerna för gendriftsforskningen. [4] FN:s biovapenkonvention har i flera år diskuterat hur den potentiella risken som gendrift i form av biologiska vapen kan begränsas.
Vem bestämmer? Om gendrivande organismer kan och bör spridas över hela världen måste det förtydligas vem som får besluta om de ska släppas. Det behövs en organ- och beslutsmekanism på global nivå där detta kan ske.
Referenser
[1] https://www.stop-genedrives.eu/en/applications/
[2] https://www.sciencedaily.com/releases/2019/12/191219142646.htm
